Vanliga sjukdomar för katt

Här kommer en sida om vanliga sjukdomar som din katt kan råka ut för.

Det är viktigt att ha er veterinärs telefonnummer på ett ställe som ni lätt hittar, som på kylskåpet och även telefonnummer till djursjukhus som har öppet dygnets alla timmar.

Bra att veta om normalvärde för katt:

Hjärtfrekvens (puls) 140-220 slag/minut

Andningsfrekvens 20-40 andetag/minut

Temperatur 38,0 °C - 39,0 °C (ändtarmen)

Vid problem RING VETERINÄR
så kan de säga om ni ska åka in till veterinären eller inte.

Jag som kattägare ringer hellre en gång för mycket till veterinären
än en gång för lite.

Sidan är tillägnad Divus Ceasar

S*Starskys Quorn
2013-2017

Quorn var sjuk under en tid och det visade sig att det var torr FIP

Alla bilder är på Quorn

Se Minnessida

FIP • Magtarmproblem • Om katten dricker och kissar mycket • Tandproblem • Sår • Hypertyreos • Diabetes

Eftersom Divus dog av torr FIP kommer vi förklara det först.

FIP

FIP är en av kattens allvarligaste virussjukdomar. Botande behandling för FIP saknas, men för att förebygga infektionen är det viktigaste att ha en bra miljö med god ventilation och hygien.

FIP (felin infektiös peritonit) kallas även smittsam bukhinneinflammation och orsakas av felint corona-virus. Det finns olika typer: de som orsakar FIP och de som resulterar i en lindrig mag-tarm katarr. Den snälla varianten kan genomgå en genetisk förändring (mutation) hos en smittad katt och resultera i FIP hos det enskilda djuret.

Våt FIP

Katter som inte svarar på infektionen med ett cellförmedlat immunförsvar utan bara bildar antikroppar utvecklar så kallad våt FIP. Komplex av virus och antikroppar samlas runt blodkärlen och orsakar där en inflammation. Inflammationen runt de små kärlen leder till utträde av vätska till buk-och brösthåla. Detta vätskeutträde är det mest typiska symptomet på FIP. Buken förstoras av vätskan som samlas medan resten av katten blir allt magrare. Vätskeutträde till brösthålan kan leda till andningsbesvär. Hankatter kan få en förstorad pung på grund av vätska som kommer från bukhålan. Vid båda formerna av FIP tappar katten matlusten, den blir magrare, tröttare samt får feber som inte påverkas av antibiotika. De flesta katter som får våt FIP dör inom två månader efter att symptom börjat uppträda.

Torr FIP

Katter som delvis svarar med ett cellförmedlat immunförsvar utvecklar torr FIP. Dessa katter står emot infektionen något bättre så att förloppet blir långsammare. Vid torr FIP får man infiltrat av celler i olika organ där de orsakar lokal förstörelse av vävnaden så att organen inte kan fungera normalt. Symptomen är mer diffusa vid torr FIP. Man kan få symptom från olika organ beroende på var inflammationshärdarna satt sig. Detta innebär att man kan få en rad olika symptom som kan förväxlas med många andra sjukdomar. De vanligaste sätena för inflammationshärdarna är ögon, hjärna, och inre organ. I upp till 10-25% av fallen angrips hjärnan vilket ger symtom som vinglighet, beteendeförändringar och kramper.

Det är svårt att ställa diagnosen. Ofta mäts mängden cirkulerande antikroppar i blodet. Men det är svårt att tolka provsvaren! De enda säkra svaren får man vid en obduktion eller genom att ta ett vävnadsprov från angripna organ.

Att katten har antikroppar behöver inte betyda att katten är sjuk i FIP. Det enda veterinären kan utläsa är att katten någon gång smittats med Coronavirus som gjort att den utvecklat antikroppar mot FIP. Det kan lika gärna vara antikroppar mot den harmlösa varianten av viruset.

Botande behandling för FIP saknas. En sjuk katt kan behandlas symptomatiskt en kortare tid. Nya läkemedel testas kontinuerligt men än så länge saknas bot.

För att förebygga infektionen är det viktigaste att ha en bra miljö med god ventilation och hygien.

Källor: http://katter.nu/fip/ https://www.agria.se/katt/artiklar/sjukdomar-och-skador/fip-hos-katt/

Till Topp

Om din katt kräks eller ha lös avföring eller har den plötsligt börjat kräkas häftigt eller fått besvärlig diarré. Dessa problem är vanliga bland katter. Besvären kan ha många orsaker och det är viktigt att kontakta veterinär om problemen är stora eller återkommer ofta.

Om katten är akut sjuk eller har blod i kräkningarna eller avföringen är det mer bråttom att komma till veterinären.

Vanliga orsaker är att katten har fått i sig något olämpligt men det kan också bero på parasiter, olämpliga föremål eller andra sjudomar i magtarmkanalen. Allvarliga orsaker till akuta symtom är bukspottkörtelinflammation och parvovirus.

Akuta kräkningar kan bero på sjukdomar i något annat organ än själva magtarmkanalen, t ex livmoderinflammation, prostataproblem, leversjukdomar och hormonella sjukdomar.

Om besvären pågått längre än tre veckor eller är återkommande, räknas det som långvariga och behöver utredas. Andra tecken på kroniska problem i magtarmkanalen kan vara avmagring, trötthet eller minskad aptit. Kräkning och diarré kan vara tecken på sjukdomar i andra organ i kroppen såsom njurar och urinvägarna, lever, bukspottkörtel, binjurar. Även tumörsjukdomar kan ge diarré och kräkningar.

Så om ni är misstänkta gå till veterinären.
OBS! Katter blir väldigt sjuk fort om de inte äter eller dricker. Det går inte att vänta för länge innan man ringer och rådfrågar veterinären. De blir lätt uttorkade utan vätska. Om ni känner att ni inte vet om hur länge ni ska vänta RING VETERINÄR!

Källor: https://www.djurvardguiden.se/artikel/magproblem-hos-katt/

Till Topp

Detta är vanliga symtom hos våra katter och kan bero på en rad olika sjukdomar. Några är urinvägsinfektion, diabetes, livmoderinflammation och problem med njurarna. Det finns också flera andra sjukdomar det kan bero på.

Om du misstänker att din katt dricker eller kissar på ett onormalt sätt, vänta inte med att kontakta veterinär. Ju tidigare du kommer desto bättre är chansen att ditt djur får bästa behandling i rätt tid.

Att katter dricker eller kissar mycket är vanliga symptom njursjukdomar och diabetes, men ökat drickande och kissande kan vara symtom på många sjukdomar. Vissa cancersjukdomar har symtom som ökad törst och urinering, samt minskad aptit, trötthet och förstoppning.

Var observant på om din katt kissar mer eller oftare än vanligt, ”läcker kiss”/visar inkontinens, kissar inomhus eller dricker mer än vanligt. Dessa symtom kan också vara tecken på en störning i beteendet.

Om du misstänker att din katt dricker eller kissar mer än normalt är det viktigt att djuret alltid har fri tillgång till vatten. Annars är risken att djuret kommer att drabbas av vätskeförlust.
Ibland vill veterinären veta hur mycket katten dricker på ett dygn. Häll upp en liter vatten i en skål. Mät och anteckna hur mycket vatten som går åt på ett dygn.

Boka alltid tid för undersökning hos veterinär om katten dricker eller kissar onormalt. Det kan vara symtom på en allvarlig sjukdom, även för ett i övrigt friskt djur.
Ta gärna med ett urinprov. Det brukar gå bra om man använder non-absorberbar kattsand.

Det är inte alltid det märks att katten har ont i munnen. Katten slutar inte äta för att det gör ont men kan äta mindre. Karies är mindre vanligt bland katt men tandsten och tandlossning förekommer desto oftare.

Allmän fakta:

• 70 procent av katter över fyra års ålder har någon typ av tandsjukdom.
• Plack är den enskilt viktigaste orsaken till tandsjukdom. De flesta diagnoser i munhålan har en koppling till plack

Rena tänder ger fräsch andedräkt. Om din katt luktar illa i munnen kan det bero på en inflammation.

Några vanliga tand- och munhålediagnoser hos katt:

Stomatit är en kronisk mycket smärtsam inflammation i munnens slemhinna. Slemhinnan blir mörkröd och blöder lätt. Finns i olika former men gemensamt för alla är den kraftiga smärtan.

Tandresorption kallades tidigare FORL (Feline Odontoclastic Resorptive Lesions) och är en progressiv sjukdom som kan bli väldigt smärtsam. Resorption är en process där tandens bulkvävnad bryts ner och gradvis blottar tandens nerver och blodkärl.

Inflammation i tandens stödjevävnad startar ofta med inflammation i tandköttet (gingivit) och kan därefter om den inte behandlas, fortskrida till parodontit (tandlossning) där rothinnan och benet som omger tanden förstörs.

Boka tid hos veterinär om din katt luktar illa i munnen, om din katt verkar ha ont när den äter och om din katt har minskad matlust.

Källor: https://www.djurvardguiden.se/artikel/tandproblem-hos-katt/

Till Topp

Katter riskerar alltid att få sår och skador. För det mesta är såren mindre och du kan sköta om dem, och få dem att läka själv. Men ibland är oturen framme och du behöver kontakta veterinär. Ta alltid sår och sårskador på allvar. Kattens största organ är huden och den är en viktig del av immunförsvaret. Små sårskador kan få stora konsekvenser för underliggande vävnad. Om såret blir infekterat kan bakterierna tas upp av blodcirkulationen och sprida sig i resten av kroppen.

En sårskada kan uppstå på många sätt. Hund- eller kattslagsmål med bitsår eller rivskador som följd är vanliga. Din katt kan också skada sig på glas, taggtråd och annat. Det kan även handla om sår som infekterats och blivit till en böld som inte vill läka, eller som spruckit.

Om din katt fått en bitskada, ska du vara extra noga. Om bitsåret är mycket ytligt och bettet inte har gått igenom huden kan det räcka med vanlig sårvård hemma. Bitskador som har gått genom huden kan leda till infektion som kräver behandling.

Obehandlade bitskador kan ge bölder. Bölder beror på kroniska sår, till exempel rivsår, som det kommit bakterier i, och som sedan läkt ihop och blivit till en böld. En böld kan spricka, då en ofta tjock och illaluktande vätska kommer ut. Katten mår ofta inte bra, och tappar ibland aptiten.

Allergiska reaktioner och hypersenitivitet Det är inte ovanligt att katter får klåda som leder till sår eller att de får hudsår som kliar. Ofta orsakas klådan av saker som ny filt I korgen, ny kattsand, ny hårspray eller fästingbett och andra parasiter. Kattungar kan också reagera på maten de äter.

Oftast upptäcker man akuta skador på en gång men inte alltid. På en långhårig katt kan det ta tid innan man ser sårskadan. Det kan också vara så att man efter ett tag upptäcker att katten har ett sår eller blod på tassen, eller att det inte vill stödja sig på en tass. För större sår, till exempel när huden slits av, kan man behöva överväga en hudtransplantation. Sådana sår kommer alltid vara smittade med bakterier. Därför är hygien, sårvård och smärtlindring viktigt. Här är det viktigt att snabbt komma till veterinären.

I hörselgången är öronskabb den vanligaste orsaken till klåda och sår.

Hudsår kan ibland vara det första tecknet på sjukdomar någon annanstans i kroppen, som i immunsystemet eller andra organ. Ett svårläkt sår kan vara en tumör i huden.

Små sår och skråmor på din katt kan du ofta ta hand om själv. Det viktigaste vid vård av sårskador är att såret blir rent, annars finns det risk för komplikationer, framförallt infektioner. Se vad ni bör ha hemma på vår sida FÖRSTA HJÄLPEN

Källor: https://www.djurvardguiden.se/artikel/sar-pa-katt/

Till Topp

Hypertyreos, eller giftstruma, är den mest förkommande hormonella sjukdomen hos äldre katter (≥ 10 år). Mer än 9 % av äldre katter har sjukdomen som innebär för hög produktion av sköldkörtelhormon. Sjukdomen orsakas i de flesta fall av en onormal tillväxt av sköldkörteln eller en godartad tumör och endast i undantagsfall av elakartade tumörer.

Sköldkörtelhormoner är mycket viktiga för många system i kroppen. Det förklarar varför hypertyreos kan ge så olika symptom och om din katt har dessa symtomer sök veterinär eller ring och rådgör med din veterinär.
Avmagring trots normal eller ökad aptit är det vanligaste symptomet och är ett tecken på kroppens ökade ämnesomsättning.
Ökad aktivitet, aggressivitet eller oro ses också ofta.
Andra symtom som kan vara tecken på hypertyreos: Förstorad sköldkörtel Sämre pälskvalitet. Minskad muskelmassa.
Ökad törst.
• Kräkning. Diarré.
• Högt blodtryck.
• Ökad hjärtfrekvens.
• Blåsljud på hjärtat.

https://www.djurvardguiden.se/artikel/hypertyreos-hos-katt/

Till Topp

Diabetes innebär att kattens bukspottkörtel inte producerar tillräcklig mängd insulin alternativt att lite insulin bildas men att kroppens celler blir okänsliga för det. Insulinet är livsviktigt för att blodsockret i kroppen inte ska stiga eller sjunka för kraftigt.

De klassiska symptomen på diabetes är att katten kissar mer, blir törstigare och att den minskar i vikt trots att aptiten ökar.

Eftersom sockret som kroppen normalt använder som bränsle kissas ut blir katten trött och håglös. För att få energi börjar kroppen istället bryta ned fett och protein vilket leder till att katten magrar.

Precis som på människan finns det olika typer av diabetes på katt.
1. Typ 1: då inget insulin bildas
2. Typ 2: då insulin bildas men mindre än normalt, eller att cellerna i kroppen är okänsliga för det.
Det finns olika orsaker till diabetes på katt, som ärftliga, infektioner men en viktig orsak till typ 2-diabetes är övervikt och detta är ganska vanligt på katt.

• Kastrerade hankatter är i riskzonen.
• Överviktiga och inaktiva katter är i riskzonen.
• Katter ofta insjuknar runt tio års ålder.

Risken att din katt drabbas av diabetes ökar om du har en hankatt och om din katt är inaktiv och överviktig.
Vissa raser löper också större risk att drabbas av diabetes än andra. Det menar forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) 2015 som i sin forskning konstaterar att katter kan drabbas av något som liknar typ 2 diabetes hos människor.
Hankatter löper dubbelt så stor risk Forskarna vid SLU kunde se att hankkatter löper dubbelt så stor risk att drabbas av diabetes jämfört med honkatter. Även rasen påverkar risken för att drabbas av diabetes menar forskarna. Raser där risken för att drabbas av diabetes är större (gäller hankatter) är
• norsk skogkatt
• russian blue
• abessinier
Dessa raser löper högre risk att drabbas av diabetes jämfört med kattraser som bengal, birma, perser, ragdoll och brittiskt korthår. Andra riskfaktorer är ålder, olika typer av autoimmunasjukdomar, pankreatit, inaktivitet och övervikt.

Alla mekanismer bakom diabetes är dock inte kända.

Ofta är det medelålders till äldre katter som får diabetes och den typiska diabetespatienten hos veterinären är en överviktig kastrerad hankatt.
En förebyggande åtgärd är att hålla katten slank och vältränad och undvika vissa läkemedel som kan utlösa diabetes.

Diabetes mellitus innebär att bukspottskörteln inte producerar tillräckligt med hormonet insulin (absolut insulinbrist). Ibland kan orsaken vara att kroppen inte förmår svara normalt på det insulin som produceras (relativ insulinbrist). Insulinets uppgift i kroppen är att se till att det blodsocker (glukos) som finns i blodet tas upp av kroppens celler och därmed kan användas som energi. Glukos stiger efter en måltid och normalt stiger då även halten insulin. När blodsockret sjunker finns ett system i kroppen som reglerar så att insulinet också sjunker. I en normal kropp är det här systemet hela tiden i balans.

Hos en individ med diabetes mellitus medför bristen på insulin att blodsockret blir onormalt högt. Till slut börjar njurarna utsöndra socker i urinen (glukosuri). Sockret i urinen drar till sig vatten från kroppen vilket är orsaken till att diabetiker kissar enorma mängder. För att kompensera vätskeförlusten ökar törsten. Eftersom sockret egentligen ska användas som energi innebär detta att diabetiker kissar ut det ”bränsle” kroppen behöver. För att få energi börjar kroppen då bryta ner fett och proteiner vilket leder till avmagring. En mycket allvarlig följd av detta är att det bildas sura avfallsprodukter i blodet och så kallad ketoacidos utvecklas. Sätts inte behandling in dör katten till slut i diabeteskoma.

Symtom vid diabetes hos katt:
• ökad törst
• ökad urinproduktion
• ökad aptit
• avmagring

Symtom i senare stadier av sjukdomen (om behandling inte sätts in):
• nedsatt aptit
•trötthet
•svaghet
•kräkningar
• förlust av muskler
• påverkan på medvetandegraden i extrema fall koma

Övriga symtomer kan vara grå starr (katarakt) somär ovanligt hos katt.
En annan sällsynt effekt av diabetes är symtom ifrån perifera nerver. Typiskt ses det som att katten ”trampar igenom” med hela hasen dvs att katten plötsligt börjar gå på hela foten istället för på tå som normalt är.

Eftersom symtomen även kan vara varningssignaler på andra sjukdomar än diabetes är det viktigt att ta katten till en veterinär som genom blod- och urinprov kan ställa rätt diagnos. Det är också viktigt att sätta in korrekt diabetesbehandling för att undvika att din katt i värsta fall hamnar i diabeteskoma. Behandlingen innefattar dagliga insulinsprutor alternativt tablettbehandling och översyn av till exempel kattens kost.